Referensbeteckningssystem
Introduktion
Syftet med referensbeteckningssystemet (RDS) är att beskriva hur VA SYDs anläggningar betecknas utifrån ett funktions- och topologiskt perspektiv. Genom att på ett konsekvent sätt beteckna och benämna mekanisk utrustning, elektriska komponenter och utrymmen i anläggningarna underlättas och effektiviseras sökande, uppdatering och användande av anläggningsinformation.
Referensbeteckningar eller delar av den kan användas för olika syften. Exempelvis för identifikation av objekt i CAD-modeller, skyltning, utgöra del av filbenämning för dokument, m.m.
Frågor om eller förslag till nya referensbeteckningar samordnas av VA SYDs informationssamordnare för anläggningsinformation.
Beteckningar och klassificering av objekt följer i möjligaste mån IEC 81346-serien kompletterat med CoClass. Även denna standard lämnar visst tolkningsutrymme varpå VA SYD förbehåller sig rätten att fritt tolka klassificeringstabellerna.
Krav på tillämpning
RDS ska tillämpas inom avloppsreningsverk, vattenverk, pumpstationer och tryckstegringsstationer samt fastigheter.
Samtliga utrustningar som hanteras i VA SYDs underhålls- och styrsystem och som ryms inom kategorierna nedan ska förses med en funktions- och en topologisk beteckning:
- Maskinutrustning
- VVS-system
- Elektriska system
- Styrenheter och tillhörande nätverkssystem
- Utrustning för brandlarm och brandbekämpning
- Dörrar, fönster och utrymmen
Gränsdragningen av vilka objekt som betraktas som en individ eller enbart som en typ samordnas med och bestäms av teknikansvarig (TA) för respektive teknikområde.
Detsamma gäller för vad som ska betraktas som en funktionellt objekt och eller en produkt
Aspekter och Tecken
Följande tecken får användas:
= Funktionsaspekt
Funktionsbeteckningen beskriver ett objekts funktionella sammanhang. Den beskriver vad ett objekt gör. Ett objekt kan vara en enskild komponent, men kan även vara en samling av olika komponenter som tillsammans bildar ett system med en bestämt funktion.
Strukturen byggs uppifrån neråt genom att dela upp en huvudfunktion i subfunktioner, som i sin tur delas upp, osv.
++ Topologiaspekt
Topologiaspekten anger avsedd eller verklig placering av objektet.
Definierar var ett objekt finns, exempelvis i ett visst rum i en viss byggnad.
+ Installationsplacering
Anger objektets placering i relation till andra objekt: på vägg, i ett visst fack eller liknande.
- Produktaspekt
Produktaspekten är ett komplement för olika kontrollenheter, exempelvis en ventil, motor eller en mätpunkt.
Komponenter som identifieras med hjälp av funktionsaspekten kan ha underliggande objekt som inte tillhör själva funktionsaspekten, men som kan vara viktig vid exemeplvis elkonstruktion eller underhållsarbete. En produkt kan till exempel vara en säkerhetsbrytare som bryter en pump. Pumpen är i detta fallet huvudobjektet och säkerhetsbrytaren är en produkt till objektet.
Produktaspekten används som ett tillägg till funktionsaspekten.
Produktaspekten beskrivs under Nivå 8 Funktionsaspekt
% Typ
% Typ av objekt. Används vid behov.
Typer baseras i första hand på VA SYDs typer av system och komponenter, och i andra hand på system- och komponenttyper enligt CoClass.
Typer enligt BIP får tillämpas vid projektgenomförande och anges med %%typkod.
Övriga tecken
Följande tecken får användas. Se även IEC 81346-1:2022 och SEK Handbok 439.
@ Historik
; Signal
_ Utfyllnad för en position i en kod.
. Skiljetecken mellan nivåkoder.
< … > Toppnode. Används vid behov.
/ Byte av aspekten. Används vid behov. Se även IEC 81346-1:2022 Bilaga C och D.
Objekt|Kod|Objekt Används vid behov för att definiera typen av relationen mellan strukturer. Koden relationstypen. Exempelvis |T| som står för betjäning. Se även IEC 81346-1:2022 Bilaga I.
(Egenskap) En egenskap till ett objekt anges vid behov mellan ( ) bakom beteckningen
|T| Betjäningsaspekt
När ett tekniskt objekt betjänar ett annat tekniskt objekt eller ett utrymme.
Ett exempel är en strömbrytare. Strömbrytaren kan vara placerad på väggen i korridoren utanför att rum men dess funktion är att kontrollera belysningen inne i ett rum.
Exemplet nedan visar en frekvensomformare som är en egen kontrollenhet men betjänar en annan kontrollenhet, i detta fallet en pump.
En kontrollenhet kan betjäna flera andra kontrollenheter eller utrymmen. Då läggs ytterligare rader till under varandra.
Att tänka på
- Punkter används som skiljetecken mellan nivåerna.
- Beteckningen kan kortas av till önskat nivå.
- Ett populärnamn kan definieras för respektive nivå.
- Referensbeteckningen kan användas i kombination med egenskaper för struktering av anläggningsinformation. Exempelvis i informationsmängder (t.ex. 3D-CAD-modeller, P&IDs, ritningar) eller systemstöd (t.ex. Mimer, IDUS, DP-Water).
- För redovisning se metoden för strukturering av objekt i modell, samt metoderna textning av objekt på ritning och schema.
- Se även automations- och EL-standarden för kompletterande anvisningar.
Process ”Saknar du en kod?”
Via ”Saknar du en kod?” öppnas ett formulär där frågor om referensbeteckningssystemet ställs, t.ex. koder till komponenter eller system.
Detta skapar ett ärende i ärendehanteringssystemet JIRA och skickar en notifiering till VA SYDs informationssamordnare för anläggningsinformation.
Därefter tar informationssamordnaren fram ett förslag som förankras av linjen via teknikansvariga och återkopplas till den som ställde frågan.
